Lite om mig, min uppväxt, om Bispfors och lite annat smått o gott.

Centralpensionatet som det såg ut tidigt 50-tal.


På den övre våningen fanns fem ordinarie uthyrningsrum. Det var tre dubbelrum och två enkelrum.

Vid vissa tillfällen ordnade min mor så att även två ytterligare rum blev möjliga att hyra ut.

I källaren fanns ett bageri och en av mina favoriter var konditorn Knut. Mellanplanet inhyste café samt kök och kontor. Kontoret är den del som syns utbyggd på vänster sida av huset.




   LITE ONÖDIGT VETANDE

  • Mitt föräldrahem under den tid jag var en lite parvel med trehjuling.
  • Fastnade med tummen i kedjan på min första moped, en Cresent med 2-vxl. handväxel.
  • Bröt armen i trappen på småskolan då en elev fällde mig med krokben.
  • Hade en jättesnäll hund, en Boxer som hette Bomsi.
  • Brydde mig väldigt lite om tjejer i unga år, putsade mopeden istället :-)
  • En av mina tidigaste kompisar är Sten, vi är bästa kompisar fortfarande efter 60 år nu år 2020.
  • Redan tidigt började jag jobba extra på BP-macken rakt över vägen från mitt hem.

Utan överdrift kan jag säga att den BP-macken som Torsten o. Tuttan drev har format mitt liv. Det finns en hel del bensin i mitt blod genom hela livet.

  • Klass 1-6 gick jag hemma i Bispfors, klass 7-9 i Hammarstrand och senare Fackskola som det hette då i Sollefteå i tre år varav mittenåret var praktikår i Sundsvall på Nisses Radio&TV.
  • Värnplikten gjorde jag först i Östersund på A4 som pjäsgruppchef men då min mor gick bort fick jag förflyttning till T3 i Sollefteå som ammunitionsgruppchef, förflyttningen var för att jag lättare skulle kunna åka hem och hjälpa till.
  • Jodå, jag har alltid gillat hålla mycket puts på mina grejor. Kompisen Anders kallade mig redan i moppeåldern för "Slick & Puts".
  • Missbruk har jag inte klarat mig ifrån, då jag och kompisen Tomas lackade bilar som mest var det mazariner, kubb och kaffe, men ochså en jäkla massa CocaCola. Just Cola;n följde mig långt upp i vuxen ålder. Inte nyttigt alls kan jag lova :(
  • Inte många jobb har jag haft, faktiskt bara två heltidsjobb. LM Ericsson 10 år och ÖP 30 år. Sen en rad helg- och extrajobb såklart.
  • Namnet och loggan eastmotorsport tillkom då Niklas började med karting och vi ville ha något fräsigt namn på vårt lilla team.




JA, HÄR ÄR JAG DÅ


Uppvuxen i de östra delarna av Jämtlands Län, Bispfors är min födelseort och där jag växte upp på mina föräldrars pensionat.

Tyvärr såg några personer till att namnet Bispfors försvann och vi skulle heta Bispgården liksom den västra delen av Fors socken.

Nu är vi många som ändå säger Bispfors, vi har tom en grupp på Facebook.  Vill du följa oss där söker du bara efter "Vi som saknar ortsnamnet Bispfors".



Centralpensionatet hette det där jag bodde. Vi hade rumsuthyrning, café och eget bageri i huset.

Min far Martin var snickare men jobbade även i skogen på de egna skogsskiftena och naturligtvis även var den som trixade och fixade med allt som skulle underhållas på huset.

Min mor Emelia var den som skötte pensionatet och markservicen i huset.

Mina båda föräldrar jobbade på tok för mycket och för hårt inser man så här i efterhand.

Jag hade även en syster Estelle som bosatte sig tidigt i Stockholm men som flyttade hem på senare tid. Efter mina föräldrars bortgång skötte hon rörelsen ett tag innan vi sålde.